Hur arbetar egentligen framgångsrika bolag med sin finansiella planering 2024? Samtidigt som de finansiella prognoserna fått ta allt större plats i budget- och prognosarbetet de senaste åren har kraven på företagens financefunktion ökat markant. Läs vidare och ta del av 5 trender inom finansiell planering 2024, hur arbetet med finansiell planering förändrats under det senaste året, samt vad ni kan göra för att förbättra era egna finansiella processer! 

    5 trender

    För att underlätta arbetet för business controllers och CFO:er genomför vi årligen en undersökning som sammanställs i rapporten The State of Corporate Financial Planning. Baserat på svaren från över 150 respondenter har vi identifierat trender och viktiga datapunkter som ger insikter om hur företag lyckas – och misslyckas – med finansiell planering. Många trender håller i sig från tidigare år, men det finns en del intressanta förändringar som jag går igenom här. 

    Fem tydliga trender som vi kommer beskriva mer längre ner i artikeln är:

    • Längre prognoshorisonter 
    • Ökad frekvens på prognoserna 
    • Fler scenarion 
    • Automation och prediktivitet 
    • Drivarbaserade processer 

    1. Längre prognoshorisonter 

    Storleken på den grupp som enbart budgeterar och prognostiserar för innevarande år har minskat drastiskt. Att enbart arbeta med innevarande år är den absolut vanligaste prognoshorisonten för bolag i storleken 100-500 anställda, men ser man till totalen har andelen respondenter som använder denna prognoshorisont minskat från 66% till 45% de senaste 2 åren. Nu ser vi istället en tydlig ökning i gruppen som arbetar med rullande prognos (20%) och i synnerhet med dynamisk prognoshorisont (31%). 

    Den dynamiska prognoshorisonten, där man alltid planerar för innevarande år plus nästkommande år, alternativt ett antal dynamiska kvartal, har flera stora fördelar: 

    • Man kan utnyttja automation och skapa sig en längre finansiell överblick 
    • Med små medel kan man se långsiktiga konsekvenser av förändrade finansiella antaganden 

    Detta är en metod som vi på Planacy länge både använt och rekommenderat själva, delvis på grund av styrkorna som ett systemstöd medför vid längre horisonter. 

    Precis som nämnt ovan har dynamisk prognoshorisont ökat i popularitet jämfört med rullande metoder. Många i branschen pratar om fördelarna med att arbeta med rullande prognos, men i slutändan är det få som faktiskt implementerar denna metod. Detta är något jag tror beror på svårigheten att på organisatorisk nivå implementera en sådan modell utan att det kräver för mycket tid av de som administrerar processen, samtidigt som fördelarna med den dynamiska prognosen uppenbaras när man förbereder sig för en implementation av rullande prognos. 

    2. Ökad frekvens 

    Endast 21% arbetar med prognoser och prognosscenarion på månadsbasis, men trots det uppger två av tre av respondenterna att de idag behöver producera nya prognoser och prognosscenarion betydligt oftare än tidigare.  Det är tydligt att allt fler ser behovet av att förändra sina antaganden och uppdatera prognoserna mer frekvent än vad man gjort förr för att alltid ha aktuella prognoser som visar på vart man är på väg som företag.  

    Vi får dock inte glömma att prognosen inte på något vis ersätter budgeten eller de finansiella målsättningarna för en given period. Prognosen är fortfarande “bara” ett medel som ska signalera hur företaget presterar i förhållande till valda riktmärken, för att på så vis ge er som organisation möjlighet att korrigera riktning mot ert mål – om så krävs. Vår rapport visar att fler och fler företag har implementerat prognoser som hjälpmedel för den strategiska styrningen. 

    3. Fler scenarion 

    Att skapa en process och en kultur där den finansiella prognosen är ett värdeskapande styrinstrument kräver dock att man med små medel, utan att det krävs övertid för de inblandade, också kan skapa olika scenarion. Hälften av respondenterna i rapporten producerar idag flera olika scenarion och skapar därmed bättre förutsättningar för verksamheten att vara beredd på olika händelseutvecklingar och för att kunna fatta mer välgrundade beslut. Detta då man i den finansiella modellen enkelt kan se ett besluts påverkan på den finansiella utvecklingen, i synnerhet om man dessutom arbetar med en längre horisont där hela den finansiella prognosen, dvs både resultaträkning, balansräkning och kassaflöde hänger ihop och automatiskt uppdateras.  

    4. Automation & prediktivitet 

    Att arbeta med längre prognoshorisonter, ökad frekvens och hantering av fler scenarion skapar utan tvekan ett ökat behov av att automatisera så mycket som möjligt av arbetet. 72% respektive 76% av respondenterna anser att behovet av att arbeta med automation och prediktivitet har ökat de senaste tre åren.  

    Jag vågar dock sticka ut hakan och påstå att behovet inte ökat. Det har alltid varit väsentligt att automatisera arbetet för att kunna skapa en mer lätthanterlig finansiell styrning och här spelar de moderna systemstöden en viktig roll. Ett modernt systemstöd eliminerar inte bara manuella arbetsmoment och automatiserar arbetet med insamling av data, det automatiserar även skapandet av nya prognoser och prognosscenarion. Dessutom erbjuder ett modernt system även stöd för både business controllers och verksamheten i form av prediktiva prognosförslag baserat på den historiska utvecklingen.  

    5. Drivarbaserat  

    De allra flesta respondenter, samt jag själv, är av åsikten att den finansiell styrningen kräver både engagemang och ägandeskap över de finansiella prognoserna och målsättningarna i verksamheten. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa engagemang och ägandeskap är att bygga en transparent modell som verksamheten förstår – för vilket en gedigen drivarbaserad process anpassad för verksamheten (utifrån dimensioner, begrepp och KPI:er) är av yttersta vikt. 

    De som anser sig ha lyckats implementera en välfungerande drivarbaserad process uppgår idag till närmare 40% i förhållande till dryga 20% för två år sen. Detta är en kraftig uppgång som till stor del beror på en ökad användning av systemstöd, men också för att man har bättre tillgång till rätt data och som svar har det finansiella planeringsarbetet blivit bättre och bättre.  

    88% av de som har en drivarbaserad process och som dessutom använder sig av ett systemstöd, upplever att deras finansiella processer håller en hög kvalitét. Tittar man däremot till rapportens alla respondenter, är det färre än 3 av 5 som upplever att deras finansiella processer håller en hög kvalitet. 

    Med dessa siffror i handen är det lite deprimerande att det största hindret för de som inte lyckats skapa en drivarbaserad process, oftast är tidsbrist. Man lägger alltså idag för mycket tid på arbetsprocessen för att ha tid att förbättra den, FAST det betyder att man idag måste arbeta med den oftare.  

    Framtiden för FP&A 

    Kraven på de som arbetar med finansiell planering och analys kommer inte minska i framtiden, snarare tvärtom. Men, FP&A-funktionen får allt bättre förutsättningar att skapa bättre processer som driver engagemang och ägandeskap som leder till ökad kvalitet. Som business controller och CFO behöver man därför omfamna de möjligheter som finns för att skapa en mer värdeskapandeprocess till det strategiska beslutsfattandet. Att investera tid i sin process och fundera på hur man kan nyttja ett systemstöd, automation, AI och prediktiva modeller i sitt arbete är idag helt enkelt nödvändigt.  

    Har du frågor, kommentarer, eller vill du prata mer om framtiden för finansiell planering och hur ni kan optimera processerna i er verksamhet? Vi på Planacy är experter på finansiell planering och delar gärna med oss av tips, råd och best-practices – boka gärna en demo! 

    Boka demo

    jimmy

    Författare

    Jimmy Stenqvist Evegård
    CEO & Financial Planning Geek
    jimmy@planacy.com
    Linkedin

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev så missar du inte kommande webinars eller nya blogginlägg.

    Prenumerera