4. Förlorat förtroende från investerare och styrelse
Investerares och styrelsers tålamod är begränsat. Ingen vill satsa på ett bolag som gång på gång missar sina finansiella mål.
När prognoserna brister skapas osäkerhet – och osäkerhet leder till oro. Resultatet kan bli tappade investeringar, svårigheter att rekrytera och i värsta fall hög personalomsättning.
5. Regelbrott och regelefterlevnad
Verkar ni inom en reglerad bransch eller offentlig sektor? Då är pressen ännu större på att siffrorna ska vara korrekta.
Felaktiga prognoser kan leda till misstag i finansiell rapportering, vilket riskerar både granskningar, böter och ett skadat rykte. Detta kan bli dyrt – både i pengar och i förtroendekapital.
I längden leder detta inte bara till ineffektivitet – utan också till att medarbetare känner att deras arbete saknar riktning.
6. Långsamma beslut = missade möjligheter
Företag utan bra prognos- och analysverktyg hamnar ofta i ett läge där beslut drar ut på tiden. När siffrorna känns osäkra får magkänslan styra och medan ni fortfarande diskuterar har konkurrenten redan lanserat sin nya satsning.
I dagens snabbrörliga marknad kan skillnaden mellan att agera snabbt – eller långsamt – avgöra om ni leder utvecklingen eller hamnar på efterkälken.
7. Påverkan på medarbetarnas engagemang
Ständiga budgetändringar, orealistiska mål och osäkerhet kring framtiden skapar frustration. Den frustrationen sprider sig snabbt genom organisationen.
När medarbetarna inte litar på prognoserna sjunker motivationen, personalomsättningen ökar och produktiviteten blir lidande. Vi vet att det tar lång tid att bygga upp engagemang – men det kan raseras på nolltid.