Fem trender inom finansiell planering och analys 2026
1. Många planerar fortfarande kortsiktigt – men allt fler arbetar mer dynamiskt
Trots att behovet av mer framåtblickande planering fortsätter att öka är det fortfarande många företag och verksamheter som bara prognostiserar innevarande räkenskapsår. Rapporten visar att 52 procent fortfarande bara prognostiserar innevarande år, jämfört med 47 procent i 2025 års rapport.
Det är alltså fortfarande det vanligaste arbetssättet, men den dynamiska prognoshorisonten fortsätter att vinna mark. I årets rapport uppger 32 procent att de prognostiserar dynamiskt, jämfört med 15 procent för tre år sedan.
När omvärlden förändras snabbt och beslutsfönstren blir kortare räcker det sällan att bara ha fokus på året som pågår. Fler organisationer verkar därför söka arbetssätt som ger bättre framförhållning och gör det enklare att koppla ihop dagens beslut med morgondagens konsekvenser. Samtidigt visar rapporten att det inte handlar om att alla ska arbeta på exakt samma sätt, utan om att hitta en prognosansats som fungerar i praktiken utifrån verksamhetens behov och komplexitet.
2. Kalkylarket dominerar fortfarande – men rätt FP&A-stöd skapar större nöjdhet
Kalkylarket har fortfarande en stark position i många organisationers planeringsarbete. Årets rapport visar att 57 procent fortfarande använder spreadsheets i sin finansiella planering, samtidigt som en mindre andel arbetar i ett dedikerat FP&A-system. Samtidigt ser vi ett tydligt mönster: ju större organisationen blir, desto vanligare blir det att man går från manuella eller halvmanuella arbetssätt till ett mer specialiserat systemstöd. När fler personer ska involveras, fler versioner ska hanteras och fler scenarier behöver kunna följas upp, blir kalkylarket snabbt mer sårbart än flexibelt.
Det här märks också i hur nöjda organisationer är med sitt nuvarande arbetssätt. Respondenter med dedikerat FP&A-stöd är betydligt mer nöjda med sin lösning än de som planerar i kalkylark eller lutar sig mot ERP- och ekonomisystem. Nöjdheten är högst bland dem som använder ett dedikerat systemstöd, och ännu högre bland dem som implementerat en modern lösning under de senaste tre åren. Det är också tydligt att viljan att byta system är lägre i den gruppen, medan fler bland dem som arbetar i spreadsheets eller ERP-baserade upplägg signalerar att de överväger en förändring.
Det säger en hel del om vad rätt stöd faktiskt betyder i vardagen. Det handlar inte bara om att ha ett verktyg på plats, utan om att skapa bättre förutsättningar för finansiell planering och analys som fungerar löpande, är lättare att följa upp och upplevs som mer tillförlitlig av dem som arbetar i processen. För många företag och verksamheter handlar utvecklingen därför inte om att lämna ett välkänt arbetssätt för sakens skull, utan om att bygga en planeringsprocess som håller även när kraven ökar.
3. Det är inte en enskild faktor som avgör – utan hur arbetssätten samverkar
En av de mest intressanta slutsatserna i årets rapport är att de starkaste resultaten inte kommer från en enskild metod eller ett enskilt verktyg. Det som verkligen sticker ut är i stället kombinationen av flera moderna arbetssätt – ”the multiplier effect”. När drivarbaserad planering kombineras med ett dedikerat systemstöd och en mer framåtblickande prognosansats syns de högsta nivåerna av både engagemang, accountability och strategiskt beslutsstöd. Det är också här årets rapport blir extra intressant.
Den visar inte bara vilka enskilda arbetssätt som ökar eller minskar, utan pekar på något större: att verklig effekt uppstår när struktur, logik och kapacitet hänger ihop. Med andra ord räcker det sällan att bara införa ett nytt verktyg, eller att bara justera metodiken. Det är först när flera delar förstärker varandra som planeringsprocessen på riktigt blir ett starkare stöd för verksamheten.
Det här är också en viktig påminnelse till organisationer som vill utveckla sitt FP&A-arbete. Det handlar inte om att göra allt på en gång, men om att bygga en helhet där arbetssätt, verktyg och process faktiskt drar åt samma håll.
4. Drivarbaserad planering fortsätter att vara ett tydligt tecken på mognad
Drivarbaserad planering är fortfarande en av de tydligaste indikatorerna på ett mer moget arbetssätt inom FP&A. I årets rapport ser vi att metoden fortsatt är starkt kopplad till högre engagemang, starkare accountability och bättre förutsättningar för strategiskt beslutsfattande. Särskilt tydligt blir det när drivarbaserad planering kombineras med ett dedikerat planeringsstöd.
Det är inte så svårt att förstå varför. När planeringen utgår från verksamhetens faktiska drivare blir det enklare att skapa en tydlig koppling mellan operativa beslut och finansiella konsekvenser. Det gör också processen mer relevant för fler delar av organisationen, eftersom antaganden, förändringar och utfall blir lättare att förstå, diskutera och följa upp.
I praktiken innebär det att drivarbaserad planering inte bara gör prognosen mer träffsäker. Den gör också planeringsarbetet mer användbart som stöd i dialogen mellan FP&A och verksamheten. Och det är ofta där de verkliga förbättringarna börjar.
5. Från AI-intresse till faktisk användning – FP&A är fortfarande i definitionsfasen
AI fortsätter att vara ett av de mest omtalade ämnena inom FP&A, men årets rapport visar att användningen fortfarande är i ett tidigt skede. 35 procent av respondenterna uppger att de använder AI i någon del av sin finansiella planering, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med förra året. Det visar att utvecklingen går framåt, men gradvis.
Där AI redan används handlar det framför allt om sådant som sparar tid i det löpande arbetet. Vanligast är att använda AI för att skriva rapporter, analysera data och svara på frågor om processen, medan mer centrala FP&A-tillämpningar, som att ta fram prognosförslag, fortfarande är betydligt mindre vanliga. Det tyder på att AI i nuläget främst fungerar som ett produktivitetslager ovanpå befintliga arbetssätt, snarare än som en integrerad del av hela planeringsprocessen.
Rapporten pekar också på att många organisationer fortfarande försöker definiera var AI faktiskt hör hemma i planeringsarbetet. Samtidigt prioriterar respondenterna fortfarande sådant som enklare analys, mer drivarbaserade processer och bättre integrationer högre än mer AI-stöd. Med andra ord: AI väcker stort intresse, men för många börjar utvecklingen fortfarande med att få grunderna på plats.
Tips! Vill du veta mer om hur AI faktiskt kan användas i finansiell planering och analys idag, och på tips på hur du kan komma igång? Ladda ned vår guide “AI i finansiell planering” här ⭢
Ta del av årets rapport
Årets rapport visar att utvecklingen inom finansiell planering och analys fortsätter, men också att förändringen sällan handlar om ett enskilt trendord eller en ny metod i isolering. Det som utmärker organisationer som kommit längre är snarare att de har börjat bygga mer strukturerade, mer verksamhetsnära och mer hållbara processer för planering och analys.
Vill du fördjupa dig i fler resultat från årets undersökning och ta del av hela analysen? Ladda ner rapporten The State of Corporate Financial Planning 2026 och läs mer om vilka arbetssätt, verktyg och prioriteringar som formar framtidens FP&A.
Ladda ner rapporten ⭢
